Och det kommer vara aktiviteter av något slag – förmodligen mest en massa tält med dåliga DJs och kass musik – och eftersom vi bor mitt i stan kommer vi nog märka av det hela dygnet, som nyss då vi hörde ett rockband som spelade på nån gata i krokarna, skön omväxling till den technoskit och Boten Anna musik de vanligtvis diggar. Det blir en runda sen för att se vad som händer – men först måste jag retuschera modellbilderna till mitt konstprojekt. Nu när jag lärt mig grunderna i retuschering så inser jag hur vi matas med total overklighet. Man har ju alltid vetat men ändå köper man att framsidemodellen på cosmopolitan är sådär snygg – klart som fan när man tar bort varenda fläck på huden och gör den silkesglimrande och ögonen extra mörka och gnistrande och munnen skinande och bort med varenda rynka i sikte. ALLA blir djävulskt snygga på bild om man gör så! Även du och jag, oss vanliga dödliga.
Aj då, nu susade en ambulans förbi vår balkong – ingen bra början på festivalen...
Förresten lider jag av svidande ögon och arm, särskilt axeln, av allt retuscherande dagarna i ända. Jimmy roar sig med att läsa om Skrotnisse, ni vet programmet man såg som barn? Tydligen hade Robert Gustavsson varit en av rösterna där. Man lär sig något varje dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar