Gult, rött och grönt

Gick en promenad i jättefin park igår, hand i hand. Gick och sparkade i höstlöven. Invigde skinnjackan för hösten. Solen sken och färgerna fullkomligt sprakade. Jag tycker om hösten. I alla fall denna del av hösten. Regniga och blåsiga dagar är mindre kul. Men då får man en fin anledning att sitta inne och mysa och tända ljus, se film och dricka te.

Om en timme ska jag åka till stan och fika med Jenny. Fikafika.

Seg i hjärnan

Har varit sjuk förra helgen och början av veckan... som tur är hänger bara en envis förkylning med nu. Jag var så envis också att jag bara skulle åka till Malmö och jobba på onsdagen, nomatter what the health. Men jäklars vad man är seeeg i hjärnan när man är sjuk! Som att snoret letat sig upp i hjärnan och gjort den totalt oduglig. Jobbet gick sååå långsamt och varje gång jag skulle åka hiss till min våning på hotellet sen, så hoppade jag jämt ut på fel våning, där mina arbetskamrater skulle av. Där bjöd jag på många skratt denna veckan. Men med lite skratt så mår själen bättre så det är ju bra.
Man är egentligen så fruktansvärt dum som jämt klagar på sin tjocka mage eller för många kilon fastän man är alldeles normal (det är faktiskt dem i Hollywood som inte är normala) när man istället borde vara överlycklig varje gång man inte ens är förkyld. Fatta vad skönt det är att vara frisk, men man inser inte det förrän man är sjuk. Igen. Och vad lycklig man kan skatta sig för att man har alla kroppsdelar som fungerar ypperligt. Att man inte varit med om en olycka och hamnat i rullstol eller fått brännmärken eller behöver genomföra operationer osv. Skämmas borde vi alla göra som klagar över en liten bulle på magen eller att en enstaka finne dyker upp. Särskilt trött är jag på tjejer som klagar över att de gått upp fem kilo och numera är storlek S istället för XS... Det beror på att du inte är 16 bast längre, det är naturligt att gå upp lite i vikt med åldern. Tänk om alla kunde acceptera det... Att vi kvinnor inte bara fokuserar på vikt coh mat och beklagar oss över våra kroppar inför varandra. Så mycket lyckligare och bättre vi skulle må, och vilken enormt bättre självkänsla vi skulle ha... Jag försöker också att älska mig själv varje dag, för en dag när jag är gammal så vet jag garanterat att jag kommer titta tillbaka på bilder av mig själv som ung och undra vad sjutton det var jag inte uppskattade med flickan på bilden. Men tyvärr känns det oftast som att man inte riktigt har rätt att acceptera sig själv eftersom vi jämt ska göra det motsatta, gärna högt och inför andra, oavsett om du är en XS... och får de andra normalviktiga att känna sig tjocka och onormala. Börja ge och ta komplimanger och sluta att klaga högt på dig själv. Jag kan garantera att du och omgivningen kommer att må tusen gånger bättre.

On the road

Nu sitter jag min andra vecka här på Oriflame! Har träffat helt otroligt underbara människor här och trivs som fisken i vattnet. Jobbet faller på plats, bit för bit, varje dag. Fortfarande mycket att ta in och lära sig och förstå, men det går som sagt framåt!